Linda

Jag fattade absolut ingenting när klockan ringde 6.45 imorse. Men ganska snabbt slog det mig. Just det, jag ska ju iväg och träna. Fattar ni hur skönt det hade varit att få ligga kvar och sova?!
Men nu när jag sprungit 9km (50 minuter), tränat bålen och skakat loss på vibran lite är jag mycket nöjd över mitt beslut.
Nu är jag nog värd en 20 minuters powernap.

Det blev ingen tennis idag, som planerat. Ingen BodyStep heller, som var alternativ nummer två. Istället tog jag igen en 40 minuters runda på löpbandet och fortsatte därefter med lite bålträning. Den här gången ökade jag på tempot en aning under de 10 sista minuterna, för att höja pulsen lite grann. Så jag sprang 7,6km istället för de 7 jag vanligtvis brukar hinna med. Nu efteråt grämer det mig lite att jag inte höjde farten tidigare så jag hade hunnit 8km istället.
Nu skall jag smälla i mig en fet jävla omelett. Har inte ätit något förutom frukost idag (och lite kaffe&bulla hos Linn alldeles nyss). Fy skäms. Inte alls bra.

Jag bestämde springdejt på gymmets löpband med Nathalié, för att samtidigt catcha upp efter deras Thailandresa. Hon var brunbränd och fräsch, och fick mig att längta ännu mer till nästa söndag, då det är min tur att åka iväg. Sedan introducerade jag henne för några nya övningar som jag hittat på Sofis bootcamp, och vi hejade på varandra när vi om vartannat flåsade i takt med en pilatesboll.
Att bestämma träningsdejter är ett mycket effektivt och roligt sätt att träna. Då kommer du alltid iväg, fast det kanske känns lite motigt ibland. Och när du väl är där så ger du järnet för att du har någon att träna "mot".
Nu åker mozarellasticksen i ugnen, och vi glömmer att jobbet kallar klockan nio imorgon bitti för en stund, och firar att det är helg istället.