6.3.2018 – Tisdag

Idag har jag suttit så gott som varje ledig stund då Milton sov eller var nöjd för sig själv på golvet (Minou var på dagis) och bekantat mig med ett nytt bokföringsprogram som jag funderar på att börja använda. Ifall jag tycker det är bra så överväger jag att köpa det och kanske börja bokföra lite smått till hösten. Just nu sköter jag bara systers bokföring, men ett alternativ skulle vara att sköta om några småföretag till och på så vis tjäna en extra slant.

Nu vågar jag äntligen lämna Milton ensam sittandes utan att vara rädd för att han skall trilla och slå sig. Visst glömmer han att lägga ut armarna ibland och ramlar rätt på näsan, men man lär sig av sina misstag, visst?

Just det ja, så har han börjat yoga också.

 

Continue Reading

3.3.2018 – Så var det plötsligt mars

Snabbt har några dagar passerat igen utan att jag hunnit blogga och vi har redan hunnit gå ett par dagar in i mars. Det där målet jag lade om ett inlägg per dag sket ju sig ganska fort, haha. Vi har i alla fall hunnit både med det ena och det andra de senaste dagarna. Bland annat har vi varit på Hoplop med Elin och barnen, haft tacokväll hos ett par vänner i deras nya hem, varit ute med Minou efter många sjukdagar inomhus och så vidare.

Jag har också köpt mitt första par ordentliga vinterskor sedan typ lågstadiet. Var väl på tiden, kan man tycka. Förr om åren har jag klarat mig rätt bra tycker jag. Men när man ska hänga i parker i -15 grader några vintrar framåt så känns ett par vinterkängor som ett vettigt köp.

Milton har mest fått chilla inomhus eftersom han fortfarande rosslar och hostar. Men nu när det ska börja bli lite vettigare grader kanske vi äntligen kan börja vistas utomhus lite igen.

Nu skall jag packa ihop spelväskan och strax dra iväg på match. Sedan skall jag vara djurvakt och sköta stallet hos syster fram tills imorgon. Synd att vi är hemma så sent från vår match, annars hade jag fått njuta av en hel kväll ensam där ute i skogen. Nu blir det mest att traska raka vägen i säng för att orka upp till morgonstallet.

 

Continue Reading

25.2.2018 – feber i huset

Eftersom vi var bortbjudna på middag igår kväll så övernattade barnen i Karis förra natten och imorse var det en febersjuk liten flicka som återvände hem. Misstänkte redan igår att något var på gång då hon var så gnällig hela dagen och idag slog sedan febern till ordentligt. Den gick ner under dagen med hjälp av panadol, men nu till kvällen blev hon riktigt hängig igen och vägrade ta medicin. Min stackars lilla älskling. Var just upp och mätte febern och den låg på 38,7. Hon var stekhet! Skall försöka ge en suppare medan hon sover så att febern skulle gå ner och vi alla kanske kunde sova lite bättre. Det finns inget värre än att ha sjuka barn, tycker så himla synd om dem! Hoppas det går över fort och är bättre redan imorgon.

Continue Reading

22.2.2018 – färdigkryssade

Nu har vi kryssat färdigt och är tillbaka hemma. Vi lekte i diverse lekrum hela dagen igår och pausade bara för att få mat i oss och för att sova en kort tupplur innan båten kom i land. Annars var det full rulle hela tiden.

Vi var ju ingalunda de enda som kommit på tanken att åka på kryssning under sportlovet. Surprise surprise. Båten kryllade av barn, men det gick rätt smidigt till i lekrummen ändå. Minou är som känt väldigt försiktig, men det gladde mig att hon vågade säga till åt de äldre barnen när de blev för häftiga i sin lek. Problemet var ju bara att ingen förstod ett ord av vad hon sa då de var finnar, hahaha. Tanken var god i alla fall!

När man ser den här andra bilden skulle man ju inte tro att båten var full. Men det var den, det var bara vi som var lite sent ute vid ankomsten till Åbo. Alla stod redan och köade för att gå i land när vi kom från bollhavet.

Att vara på båt är egentligen en ganska skön sysselsättning med barn. Det finns gott om sysselsättning och man har själv inget hushållsarbete eller dylikt som man kan/måste ta itu med. Det enda man kan göra är att läsa en bok, stirra ut över vattnet eller sysselsätta lillebror som var det mest aktuella i mitt fall. Enkelt! Mera kryssningar framöver.

 

Continue Reading

15.2.2018 – Första natten hemma

Här ligger jag och lyssnar på bebisskrik (kl 00.45), första natten hemma i röda stugan på en och en halv månad. Skriket är inget nytt dock, så här är det typ varje natt. Först springer jag upp och lägger i nappen med jämna mellanrum, till sist ger jag upp och låter honom skrika. Då somnar han oftast för en stund när jag slutligen ger den igen. Snittar väl ca 5-6h sömn om nätterna för tillfället, max 2-3 i ett kör. Not funny. Som tur sover Minou sig genom skriket, hur i världen det nu är möjligt.

Nåväl. Jag passar på att leta efter nya mattor och annan inredning till hemmet under tiden. Vill ändra lite på stilen här hemma och det gör man ju ganska lätt med textiler, utan att nödvändigtvis behöva byta ut så mycket möbler.

Halvåringen har förresten kommit underfund med hur man tar sig upp i krypställning. Hur man skall ta sig framåt är däremot en svårare nöt att knäcka.

Imorgon står HopLop på agendan med Elin och barnen. Perfekt program för en i övrigt ledig dag. Det här blev ett riktigt blandinlägg nu, men vad mer kan man kräva att sin hjärna skall prestera den här tiden på dygnet egentligen?

Continue Reading

8.2.2018 – hemmadag och simhallsbesök

Dagisveckan är över och jag är hemma med båda barnen. Minou har tyckt att det är så himla roligt att vara tillbaka på dagis, så jag har haft riktigt svårt att få med henne hem därifrån. Väldigt skönt att det är den vägen i alla fall och inte tvärtom!

Medan Milton sov i vagnen var vi ute på gården och pysslade under förmiddagen. Märkte ganska snabbt att Minou blev trött och pirrig, så föreslog att hon skulle gå och vila lite. Nu sover hon inne i mormor och morfars säng tillsammans med sina kramdjur. Vet inte när det skulle har hänt sist, att hon sov mitt på dagen under en vanlig hemmadag. Någon gång förra våren kanske? Milton är i alla fall vaken igen (såklart att de inte tajmar sina sovstunder) och ligger på golvet och pysslar med sina leksaker. Senare i eftermiddag får han åka till sin farmor och farfar en stund medan jag och Minou drar iväg till simhallen. Vi måste ju upprätthålla simningen nu när hon lärde sig simma så duktigt på Teneriffa!

 

Continue Reading

5.2.2018 – sex månaders bebén

Imorse hade jag väckarklockan på ringning för första gången på över en månad. För Minou drog dagis igång igen och Milton hade 6-månaders kontroll inbokad på rådgivningen. Ja, sex månader! Knodden blev ett halvt år gammal i lördags, hur galet är inte det?

Han är nu 66,5cm lång och väger 7,5kg (7440g). Han kämpar som sjutton med att komma upp och krypa, men flyttar sig mest ålandes (bakåt) än så länge. Sitter också någotlunda stadigt, men helt utan stöd vågar jag inte lämna honom ännu.

Misstänker att åtminstone en hörntand nere kommit igenom men det är svårt att se då man inte får peta så mycket. Annars har jag inte sett av några tänder än, men så som han dreglar och tuggar på händerna så gissar jag att de är på väg vilken dag som helst.

Han har börjat äta mat regelbundet för ett par veckor sedan, och SOM han gillar mat! Inget fel på aptiten här. Sömnen är däremot inte den bästa ännu. Han vaknar otaliga gånger om natten och oftast nöjer han sig med nappen och somnar om efter ett tag, men äter åtminstone en gång per natt. Ibland två. Tror inte han behöver maten längre, det är helt enkelt bara en ful ovana som vi måste jobba bort.

I stort sett är han en riktigt glad och go bebis. Skrattar hysteriskt när storasyster spexar framför honom och älskar att vara i famnen. Så länge man ger honom uppmärksamhet och pratar med honom så tycker han livet är bueno.

 

Continue Reading

1.2.2018 – Februari och snöstorm

Vilket busväder idag! Värsta snöstormen. Snön flyger vågrätt och man ser bara ett vitt molntäcke då man tittar ut genom fönstret, så det blir nog en innedag för oss. Igår däremot var det ju fantastiskt fint. Enda dagen sen vi kom hem som jag inte längtat tillbaka till Teneriffa, haha.

Med tanke på vädret känns det som en perfekt dag att gå igenom bilderna från resan, har inte fått det gjort än. Kanske det vore passligt med ett inlägg semesterbilder här på bloggen för att lätta på vinterångesten lite? Borde också leta efter handtag, kran och fläkt till köket. De måste beställas nu, för resten av köket är i princip färdigt! Det kommer med andra ord att bli en dag med mycket skärmtid, också för Minou. Men så är det ibland och det tycker jag är helt okej. Man kan inte sysselsätta barnen varje minut av dagen. Speciellt inte när man har en 6-månaders bebé att sköta om samtidigt. Hade gärna dragit iväg på café, till HopLop, eller gjort något annat kul. Men det känns onödigt att ta sig ut i trafiken i det här vädret om det inte är nödvändigt. Kör försiktigt, ni som rör er där ute!

 

Continue Reading

19.1.2018 – nytt boende -på sjukhuset

Milton har varit hostig, rosslig och har stundvis haft svårt att andas om natten i några dagar nu. Så efter en sämre natt igen bestämde vi oss för att kalla på en läkare. Han sade genast då han lyssnade på honom att han har bronkit, alltså nån typ av luftrörskatarr om jag förstått rätt (?) och skickade oss vidare till sjukhuset med ambulans.

Här togs det sedan blodprover och röntgen och det visade sig vara just vad den första privatläkaren sa, bronkit. Milton får nu behandling genom dropp och vi är inskrivna på sjukhuset åtminstone fram tills imorgon. Inte så väldans trevligt att sitta inne på ett sjukhus de sista dagarna av semestern, men huvudsaken är ju att han blir frisk. ❤️

Han är ändå i stort sett sitt vanliga glada jag, så jag hoppas att han inte har ont eller störs så mycket av sina symptom. Förhoppningsvis svarar han bra på medicineringen så får vi fortsätta vår semester imorgon.

 

Continue Reading

11.1.2018 – En stor dag för en liten flicka

Äntligen fick vi en solig dag igen. Eller märkligt nog så har det varit moln så gott som överallt runt omkring oss, men på något underligt vis blev det ett litet solhål precis ovanför oss och där stannade det ända fram till 14-tiden på dagen! När det mulnade till gick vi på lunch och efter det har vi slöat på rummet/balkongen trots att solen nu är tillbaka igen.

Det har varit en stor dag för Minou. Hon som är så försiktig och rädd för allting och inte vågat släppa fötterna från bassängbottnet tidigare började idag plötsligt simma. Med puffar på armarna såklart, men ändå. Glädjen och stoltheten i hennes ansikte gör så mitt mammahjärta smälter. Så duktig alltså!

Jocke och Minou gick precis ner till köpcentret bredvid vårt hotell för att studsa på studsmattorna, medan jag stannade på rummet med en sovande Milton. Hade tänkt börja läsa på en ny bok, men nu är vildbasaren vaken igen så det får jag nog glömma. Munnen går i ett på honom nu för tiden och ger man honom inte uppmärksamhet så får man nog höra det direkt. Det räcker oftast med att bara se på honom för att han skall brista ut i gapflabb och allt annat är förlåtet. Har jag sagt att jag har världens snällaste och lättaste barn att resa med? ♥

 

Continue Reading