13/1-10 - Slag under bältet
Efter dagens möte med mina handledare hade jag bara en stor klump av illamående i magen, och jag kände att träning var det enda som kunde råda bot på det.
Det var inte så att jag blev sågad, men ett slag under bältet var det allt. Jag har gjort en massa onödigt jobb som jag inte kommer att ha någon nytta av, och blir tvungen att ändra på en hel del.
Att jag fick en sådan panikkänsla beror antagligen på att jag endast har 3 veckor på mig att ställa allting till rätta, samt skriva en resultatredovisning, en tolkning, en kritisk granskning och en diskussion. Om jag inte vill sitta inne på hotellrummet och skriva under min Thailandsemester vill säga...
Fy. Ingen bra fiilis idag.
Åhh fy fan, sånt vill man ju inte vara med om. Men det är väl bara att ställa in sig på att DU VERKLIGEN SKALL FÅ DET FÄRDIGT och så kämpar du dag och natt i tre veckor (när du inte jobbar). För din belöning är ju inte helt fy skam. Med tanke på hur mycket du får vila på resan så r det väl värt att pina sig själv och utsätta sig för press. Det brukar oftast gå lite bättre då. Kämpa på. Det var väl egentligen bara det jag ville säga. Kämpa på som fan. Tänk på den stunden när du håller betyget i handet. Aaah. Good times.
Oh, kämppa linda kämppa! Dehär fixar du, lätt! Håller tummarna uppe för dig!!:)
Är i ekenäs nu, åker på fredag morgon:) men har allt pick o pack här så därför måddes ja komma hit idag redan.Men va nog tufft o säga hejdå:/. O vettu linda du e så duktig så att du fixar dethär, o med bravur!:)
Usch ja, det där minns jag. När man trodde att man var klar. Du klarar det nog!
Kom igen Linda! Skall hålla tummarna.
Heja heja Linda, det blir nog bra!! Känner igen fiilisen, de e bara o bita ihop o gasa, snart e du klar :)
