Vi har just promenerat en stund med mannen. Det knep sådär obehagligt i kinderna av kylan. Så där som man inte vill att det skall knipa om man inte gillar brustna blodkärl.
Men jag kände ändå att en promenad var nödvändig då jag legat på latsidan med träningen på grund av flunssan. Min mage är uppsvullen så ofta nu för tiden att jag inte längre vet om jag är uppsvälld eller tjock.

Nu blir det tortillas!