Mitt livs första arbetsintervju är över. Jag kan inte kalla den gemytlig. Intervjun gick på finska och jag kände mig obekväm med hela situationen. Men även om jag inte kunde ge dem den rätta bilden av mig tack vare språkkrocken tror jag att intervjuven gick hyfsat. Jag fick fram det mesta av det jag ville ha sagt.
Arbetet jag sökte var alltså en tjänst som visualist/försäljare till en ny Lindex butik som öppnar till våren. Något visualistjobb tror jag dock inte blir aktuellt för mig eftersom det kräver goda kunskaper i finska och en visualistutbildning. Många av de övriga sökandena verkade ha dessa egenskaper i bagaget.
Ett jobb som försäljare kan däremot vara möjligt för min del.
Besked får jag nästa vecka. Jag skall nog hålla ögonen öppna för andra jobb under tiden.
Och nu jävlar börjar det vara på tiden att den här flickan lär sig finska. Jag är trött på detta handikapp.