Jag antar att ni inte är så intresserade av diverse skräpbilder från de forna hemtrakterna, så vi hoppar genast över till Stockholm. Tyvärr drog jag endast fram kameran en enda gång under hela resan. Tragiskt.
Två heldagar var tyvärr allt för kort tid i den underbara staden. Men delvis får jag ju skylla mig själv som sov bort lördagen.
Torsdagkvällen då jag anlände satt jag endast och catchade upp med mina före detta roomies. Utbytte skvaller om allt och inget. På fredagen (som ni redan blivit infromerade om) steg jag upp i skaplig tid och tog mig in till centrum vid 10.30. En kort stund hann jag rusa mellan butikerna innan jag mötte Isabelle på Top Shop kl.12. Vi lunchade och skvallrade om vad som hänt sedan jag lämnade tidningen i november. Det visade sig ha varit några händelserika månader.
Isabelle drog sig tillbaka i jobbets tecken medan jag fortsatte min shopping. Så mycket hann jag dock inte med innan Isabelle ringde och frågade om jag skulle hänga med till kontoret och träffa de andra. Klart jag hängde på.
Det blev några kära, men allt för snabba återseenden innan jag var tvungen att rusa till nästa träff. Jag skulle träffa tjejen jag köpt ett par (som blev två par) jeans av.
Vid det här laget började klockan bli så mycket att jag tyckte det var dags att åka hem. Under hemresan fick jag en inbjudan till en liten privatfest som jag tackade ja till. Med mig tog jag den ena rumskamraten. Där satt vi sedan 4 stycken och pimplade vin, spelade spel och hade trevligt.
Klockan 11.30 på lördag förmiddag gjorde jag en walk of shame hemåt. Sliten som få sov jag sedan bort hela dagen.
Lördag som alltså var en planerad shoppingdag blev allt annat än det. Men till sena eftermiddagen tog jag mig i kragen och åkte in till stan för att träffa upp "blind daten" från i höstas. Vi sörplade i oss varsin Smoothie innan vi åkte hem till honom och kollade Melodifestivalen.
Efter den sista deltävlingen åkte jag hem och stupade i säng på 1 minut.

Idag var jag uppe innan klockan ringde. Fortfarande rejält sliten av sömnbrist. Började sakta packa ihop mina saker och förberedde mig för avfärd. Själva resan gick fort, men som vanligt kände jag en liten saknad då jag lämnade landet och staden bakom mig.