Linda

Framme hos föräldrarna sedan 3 timmar tillbaka. Provade mobilblogga från tåget, men det fungerade tydligen inte. Istället lyckades jag stänga av telefonen och slå fel PIN-kod 3 gånger. Så där satt jag resten av resan utan telefon. Otroligt hur handikappad man känner sig utan telefonen.
Nu har jag ringt och fått min PUK-kod, så nu är den i bruk igen.
Jag hade även släpat med laptopen för att få lite skolarbeten gjorda. Men med min tur fanns det naturligtvis inga PC-platser lediga. Så det blev inte speciellt mycket gjort på den fronten heller. Istället tog jag till min vanliga tågsysselsättning: sova.
Ju längre neråt i landet jag kom desto varmare och soligare väder möttes jag av. Härligt med vårväder, även om man sitter på ett tåg.
Efter att pappa hämtat mig från stationen hann jag hem och vända ca.5-10 minuter innan jag gasade iväg mot handbollsträningarna. Det blev en rätt så lugn träning på grund av matchen nu på onsdag. Men det passade mig bra eftersom jag är rostig och klumpig.

Nu ropar mamma. Varma smörgåsarna är klara;)