Fjortistidens största problem var de cirkulerade ryktena man fick ta del av typ var och varannan helg. En av de stora nackdelarna med att växa upp i en liten stad. Men den tiden är tack och lov över. Trodde jag fram tills igår i varje fall.
Tydligen finns det fortfarande folk som tror sig veta en massa. Folk som går omkring och sprider en massa skit. Själv finner jag det rätt underhållande och skrattretande. Men då man är tvungen att börja försvara sig för sådant man inte gjort tycker jag det är tragiskt.
Jag tycker synd om de människor som inte har ett tillräckligt givande liv själva, så de är tvungna att leka med andras. Jag tycker också synd om dem som tror på alla rykten de hör och låter sig såras av dem.
Men gissa vad. I don´t give a fuck. Så jag tänker inte, och skall inte behöva, försvara mig eller lida för något jag inte gjort.