14.8.2017 – Kvällsron

Aaah, lugnet som befinner sig i kroppen när äldre barnet somnat och det yngre ligger mätt och nöjd i sittern.

……………………………………………….

Tji fick jag, här blev det 60min amnings- och allmänt missnöjes paus.

………………………………………………..

Skall sova första natten (bortsett från allra första natten hemma) ensam med båda barnen och jag hoppas att lillebror visar sin storasyster respekt och inte skriker så mycket. Vi har hittills sovit på olika ställen, just för att inte störa varandra. Minou och Jocke har sovit uppe i sovrummet medan lillebror och jag sovit nere på soffan. Tyckte jag hade det enklare här nere var skötbord, toalett och allt annat finns lätt tillgängligt. Men nu skall vi alltså alla upp i sovrummet. Lite nervöst faktiskt.

Lilleman medan han ännu var nöjd i sittern.

Minou var första dagen tillbaka på dagis idag efter sommarpausen. Var lite orolig över att det skulle bli samma jobbiga avlämningar som det slutade med i våras, men det gick jätte bra och när det var dags att hämta så ville hon inte ens följa med hem! En sån lättnad – en grej mindre att känna ångest över. Hon kommer att vara där nu tre dagar i veckan. Både för hennes egen skull och för min skull. Jag tycker helt enkelt inte det känns bra att vara ensam hemma med dem båda barnen samtidigt i det här läget. Minou gillar fortfarande inte det faktum att hon fått en lillebror och att han ska bo hos oss, och att jag är tvungen att bära och mata på honom så mycket gör inte saken bättre. Så det känns bäst så här, att hon får lägga tankarna på lite annat än sin jobbiga lillebror några dagar i veckan och jag får ge lillebror den uppmärksamhet han förtjänar.

Och hur mår jag själv då? Jo tack, idag börjar jag känna mig lite mer mänsklig igen. Igår åkte jag iväg till Lojo på ännu ett sjukhusbesök efter att har vaknat upp med 39,5 graders feber efter min tupplur. När vi kom fram hade dock värkmedicinerna slagit in igen och febern var försvunnen, så jag blev hemskickad efter ett snack med läkaren. Idag har jag varit och gjort en uppföljning av infektionsvärdena igen och de är nu på väg åt rätt håll i varje fall. 129 visade det idag gentemot 161 i lördags. Vågar nästan tro på att infektionen börjar ge med sig nu, för ikväll tror jag mjölk”stockningen” som jag haft i ena bröstet gav med sig!

Nu skall jag njuta av kvällsmålet som jag fixade för två timmar sedan. Lillebror har inte gett mig någon ro sen dess. Inser nu att det tagit två timmar att få det här inlägget skrivet! Antagligen är det också väldigt rörigt med mycket skrivfel, men orkar inte ens korrläsa nu mera. Godnatt.

You may also like

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *