17.2.2019 – Dagar som denna

Dagar som den här suger det extra mycket att vara handikappad. När man ser ut genom fönstret och nästan känner hur det våras där ute. Jag har inte rört mig mycket utanför hemmets fyra väggar på sistone och ändå inser jag nu att det gått fem dagar sen jag bloggade sist! Vart tar dagarna vägen egentligen?

Milton börjar äntligen bli bättre och ska få återvända till dagis imorgon efter en veckas frånvaro. Minou har otroligt nog klarat sig med endast lite snuva och jag själv har inte heller fått några flunssakänningar ännu. Har idag för första gången vågat lämna bort ena kryckan när jag går, vilket gett en enorm frihetskänsla. Jag kan bära min egen mattallrik till bordet! Jag kan dricka mitt kaffe i vardagsrummet istället för vid kaffekokaren. Och jag kan hjälpa mina barn betydligt bättre med en hand istället för ingen. Ännu kan jag inte bära Milton, så fortfarande är jag i behov av hjälp. But we’re geting there.

Nu skall jag fixa ihop lite kvällssnacks och äta det i soffan. Bara för att JAG KAN.

 

Continue Reading

12.2.2019 – sjukledigt + vabb

Det var väl typiskt att Milton skulle gå och bli sjuk just när jag själv är som mest handikappad. J stack iväg till Sverige på jobb söndag kväll och samma natt kom febern på besök. Tanken var ju att barnen skulle vara på dagis om dagarna så att jag skulle få vila här hemma, men nu har jag alltså haft ett rätt så gnälligt och missnöjt barn med mig hela dagarna istället. Som tur har jag haft hjälp nästan dygnet runt! Mamma har sovit här sedan i söndags och svärmor har också ställt upp trots att hon själv åkt på flunssan. Tacka vet jag familjen! Vad skulle man göra utan dem?

Idag har Milton varit feberfri hela dagen, så jag hoppas han är redo för några timmar dagis igen på torsdag. Jag märker att han börjar bli rätt så uttråkad här hemma nu. Jag med. Dagens höjdpunkt var ungefär att komma ut några minuter för ett bankärende. Det säger en hel del. Om jag ändå hade kunnat åstadkomma något vettigt här hemma så hade det känts helt okej. Men när man är beroende av att ha kryckorna fastklistrade i händerna 24/7 så känns det inte så värst givande.

Om några dagar hoppas jag kunna slänga kryckorna åt sidan och då skall det banne mig börja hända grejer här hemma. Har bland annat en hög med möbler som väntar på att bli ihopmonterade!

Continue Reading

10.2.2019 – Söndag

Minou har varit övernatten hos sin mormor & morfar i Karis så jag ska snart hoppa i bilen och köra efter henne. Hur skönt är det inte när barnet är så stort att man kan göra spontana övernattningsbesök utan att behöva en massa packning med sig!? På vägen hem tänkte vi göra ett lekstopp hos bästisarna. Milton får stanna hemma eftersom han gått och blivit flunssig. Några dagar tillbaka på dagis och genast börjar sjukstugan igen. SUCK… Annat var det för ett par veckor sedan, då mådde man.

10773500944_img_9340

10773445680_img_9422

img_1007

10773442320_img_9390

 

Continue Reading

9.2.2019 – Tre dagar in i sjukledigheten

Det är lördag och det har nu gått tre dagar sen min operation. Jag har faktiskt inte varit ut ur huset sen dess, det hade känts lite som att skjuta sig själv i foten att gå ut med kryckor på våra isiga vägar. Så jag har gjort helt som läkaren rådde mig. Tagit det lugnt i ett par dagar innan jag sakta försöker börja använda och jumppa med benet igen. Jag tog upp förbandet för första gången igår också och såren såg riktigt fina ut. Hade förväntat mig en massa vätska och intorkat blod, men inget sånt. Har dessutom dragit ner på värkmedicinen och klarat mig med förvånansvärt lite smärta. Så allt verkar nästan för bra för att vara sant i nuläget!

10783961232_img_9260-1

Men nog om operationssår. Idag är dagen när jag skall försöka ta mig ut ur huset en sväng. Hade först tänkt åka med till Helsingfors för att se på damernas match, men så tänkte jag ändå att det kanske blir lite väl häftigt att vara igång flera timmar och så långt hemifrån. Då är det inte så kul om man får värk och vill lägga sig och vila precis… Så istället får det bli herrmatch i Karis i eftermiddag. Minou som kan ta hand om sig själv får följa med, men Milton får hänga hos mormor&morfar så länge.

 

 

Continue Reading

6.2.2019 – operationsdag

Operationen idag gick bra! Vi startade från Karis redan innan kl.6 och var på plats på sjukhuset lite efter 7. Fick hoppa in i en flashig operationsdräkt och snackade kort med läkarna om själva operationen innan jag fick gå in i operationssalen strax innan 8.

Var faktiskt mest nervös över bedövningen och var på förhand helt inställd på att jag ville sövas ner. Men efter att har snackat med anestesiläkaren föll valet sist och slutligen på lokalbedövning med lite lätt sövande medicin till. Jag somnade redan innan själva operationen satt igång och vaknade först när de var klara och höll på att linda om benet. Perfekt tajming alltså! Kände inte heller av något illamående vilket många på förhand varnat för.

Nu ligger jag hemma i soffan med vad som känns som en lite kraftigare benvärk. Skall småningom ta mina kvällsmediciner och sedan hoppas jag kunna sova en någotlunda bra natt.

Är mycket glad att ha det hela överstökat, även om det känns som ett bakslag att vara halvinvalid igen när jag äntligen hade kunnat börja använda benet så gott som normalt igen. Vill också ge en stor ros till hela personalen på Dextra. Vilken suverän service och proffsigt bemötande jag fått!

Continue Reading

4.2.2019 – intensiv start på veckan

Den här första dagis-/arbetsdagen blev rätt så lång och intensiv. Vi stack iväg hemifrån vid 8-tiden imorse och var inte tillbaka förrän tolv timmar senare. Jobb och dagis – hämta barn – till Karis på handbollsträning en sväng – föra barn till barnvakt – möte på dagis – hämta barn – hem och lägga barn. Pjuh. Nu skall jag själv slänga i mig lite kvällsmål och förbereda morgondagen innan jag kilar i säng jag också.

Imorgon väntar 1,5-års kontroll för Milton på morgonen innan en lite kortare arbetsdag följer. På kvällen kommer jag att föra barnen till sin farmor och farfar på övernattningsparty och själv åka till Karis för att sova där. Skall iväg till Helsingfors på operation tidigt på onsdag morgon, så det löser sig smidigast så! Sen är det sjukledigt och soffan som gäller åtminstone några dagar framåt gissar jag.

Continue Reading

2.2.2019 – Den hårda verkligeheten

Vi är tillbaka i verkligheten med stora snödrivor (=snömockning), stökigt hem, en timmes långa nattningar och dåliga nattsömner. Men visst är det skönt att vara hemma på sitt sätt ändå. Allting har sin charm. Eller har det?

Barnen var duktiga hela hemvägen med kvälls-/nattflyget trots att ingen av dem sov en minut. Det enda lilla missödet under resan var att Milton slängde iväg sin kramisgris över till grannen och i samma veva spillde ut både rödvin och kaffe över alla hennes grejer… Ajdå. Men sånt händer!

På måndag är det dags att återgå till jobbet för en dag innan jag åter igen stannar hemma på sjukledigt några veckor. Knäoperation på onsdag. Ser inte fram emot att bli handikappad nu när jag just börjat röra mig rätt så obehindrat igen.

De här små trollen skall i alla fall få gå på dagis som vanligt från och med måndag. Delvis för att de behöver få lite rutiner igen. Men mest såklart för att jag kommer att vara oförmögen att sköta, rasta och underhålla dem som man bör. Minou har längtat tillbaka till dagis länge redan, så där blir det nog inga problem. Men med Milton kommer det att bli knepigare har jag på känn. Jag förväntar mig skrik och gråt. Det kommer nog att bli som en andra inskolning all over again.

 

Continue Reading

28.1.2019 – Aqualand

Vår nästsista dag är strax slut. Trots att vädret såg ut att bli dåligt under morgonen så sprack molnen plötsligt upp strax innan 12 och vi packade ihop simkläderna och stack iväg till vattenparken. Den ”gamla” den här gången. Den ligger närmare vårt boende och vi har många gånger promenerat förbi där under resans gång. De håller på och rustar upp stället som bäst, så vi tänkte att vi ger det en chans. Och jag tyckte ärligt sagt att Aqualand var mer passande för barn i våras ålder än vad Siam Park är (den nya alltså), även om Siam nog känns lyxigare på alla andra sätt!

Nu sover barnen och vi skall knäppa på en serie. För tillfället ser vi Client List på Netflix. Imorgon är det dags att suga ut det sista ur Teneriffa för den här vintern *brööööl*.

Continue Reading

25.1.2019 – en bön för Julen

Jag har slaviskt följt med uppdateringarna om den lilla pojken Julen (2år) som ramlade ner i ett 115m djupt borrhål i byn Totalán vid Malaga för tolv dagar sedan. Hålet var endast 25cm i diameter och det har därför varit omöjligt för någon att komma åt honom. Nu börjar dock räddningsarbetet vara på slutrakan och de förväntas nå fram till pojken ikväll.

Jag har många kvällar legat nästan illamående och tänkt på den stackars pojken som sitter fast där nere. Lever han? Jag är tveksam till att en liten människa kan överleva tolv dagar under såna omständigheter. Men jag hoppas fortfarande. Av hela mitt hjärta. Kan inte föreställa mig rädslan han måste känna/känt där nere. Att som förälder vara helt hjälplös och oförmögen att nå fram till sitt barn. Att samma föräldrar förlorade en 3-årig son i en sjukdomsattack bara något år tidigare får det hela att låta som en fruktansvärd scen i en film.

Det hela känns helt absurt. Men jag ber för den lilla pojken. Och hans familj. Mardrömmen de fått genomgå är inte av denna värld… Hela den här horrorstoryn har tagit hårt på mig. Bara tanken på att förlora sitt barn på det viset får hela min kropp att värka.

Continue Reading

24.1.2019 – molnig dag

Den senaste veckan har vi inte haft en enda helsolig dag, men för det mesta har solen i alla fall visat sig lite. Idag däremot är himlen tjock av moln, så vi fördriver tiden ute på balkongen i väntan på våra lunchgäster (mamma&pappa).

Har tränat ett pass på gymmet och simmat i poolen med Minou under förmiddagen. Något annat som tagit en simtur är min telefon. Kom på Milton igår när han stod och doppade den upp och ned i sin badbalja på balkongen. Så den mår inte så värst bra just nu och fungerar bara till viss del (ifall någon är i behov av att kontakta mig). Men jag lever i hoppet om att den ska vara återställd om några dagar när den torkat upp ordentligt!

Continue Reading